Råd vid vanliga sjukdomar & besvärEgenvårdsråd

På denna sida har vi samlat information och råd om hur du själv kan behandla enklare besvär och infektioner som du kan drabbas av.

3

Råd vid vanliga sjukdomar och besvärEgenvårdsråd

På denna sida har vi samlat information och råd om hur du själv kan behandla enklare besvär och infektioner som du kan drabbas av. Något som kallas egenvård och innebär att du själv tar hand om din hälsa och behandling.

Exempel på egenvård

  • Följa en hälsosam livsstil.
  • Använda receptfria läkemedel som smärtstillande eller allergimedicin för att lindra enklare symtom.
  • Behandla mindre allvarliga infektioner eller besvär utan att direkt söka vård.

Egenvård kan bidra till att förebygga sjukdomar och hantera enklare tillstånd. Vid allvarliga eller långvariga symtom är det dock viktigt att kontakta vården.

Är du det minsta osäker är du alltid välkommen att kontakta oss!

Telefon VåRDCENTRAL

  031-777 77 77 (knappval 2)
 

Måndag-onsdag
kl. 07.30-18.00

Torsdag- fredag

kl. 07.45-17.00

 

Bihåleinflammation

Bihålorna är luftfyllda hålrum nära näsan. Vid en förkylning kan både näsan och bihålorna bli inflammerade. Det kan orsaka tjock snuva, slem och värk i ansiktet. Andra vanliga symtom är nästäppa, sämre luktsinne, tandvärk och ibland feber. Bihåleinflammation kan orsakas av både virus och bakterier. Det kan vara besvärligt, men läker oftast av sig själv. För vuxna kan det ta två till tre veckor.

 

Råd vid bihålebesvär

  • Sov gärna med huvudet högt, till exempel med en extra kudde, om du har nästäppa.
  • Skölj näsan med ljummet vatten eller koksaltlösning. Du kan blanda egen lösning med 1 tsk salt i 5 dl vatten.
  • Använd avsvällande nässpray för att lindra nästäppa (högst 10 dagar).
  • Kortisonnässpray kan hjälpa vuxna, särskilt om du samtidigt har allergi.
  • Receptfria smärtstillande läkemedel som paracetamol eller ibuprofen kan lindra värk.

Du kan alltid fråga på apoteket om egenvård eller kontakta oss för rådgivning.

 

När behövs vård?

Vuxna

Sök vård om du har:

  • ihållande eller ökande besvär i tio dagar eller mer, särskilt om du har färgad snuva och värk i ansiktet, framför allt på ena sidan
  • svår huvudvärk
  • hög feber
  • snabbt blir sämre
  • ensidig nästäppa som inte växlar sida.

Barn

  • Det är ovanligt att barn får bihåleinflammation som behöver behandlas. De har ofta flera förkylningar per år, ibland med färgad snuva.

Sök dock vård direkt om ditt barn:

  • får hög feber
  • skriker och verkar ha ont
  • får svullnad eller rodnad i ansiktet eller kring ögat
  • är mycket slött eller svårt att få kontakt med.

Långvarig snuva i bara ena näsborren kan ibland bero på att något har fastnat i näsan, till exempel en pärla.

 

Antibiotika

Antibiotika gör oftast ingen skillnad för hur snabbt man blir frisk vid bihåleinflammation. I vissa fall kan det behövas om symtomen är allvarliga eller om de blir värre trots egenvård.

Antibiotika kan också ha nackdelar. Det påverkar även kroppens nyttiga bakterier och kan ge biverkningar som diarré och hudutslag. Ju mer antibiotika som används, desto större blir risken för antibiotikaresistens dvs. att bakterier blir svårare att behandla. Därför används antibiotika bara när nyttan är tydlig.

Kontakta oss om du är osäker eller om dina symtom inte förbättras.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

Hosta och akut bronkit

Akut bronkit, även kallad luftrörskatarr, är en infektion i luftrören som orsakar svullnad och irritation i slemhinnorna. Hosta är det vanligaste symtomet och du kan ibland hosta upp slem och få ont i bröstet när du hostar. Du kan även ha feber, halsont och snuva, framför allt de första dagarna. Akut bronkit orsakas oftast av virus och går vanligtvis över av sig själv, men hostan kan dröja sig kvar i flera veckor eftersom luftrören läker långsamt.

 

Vad kan du göra själv?

  • Varm dryck kan lindra halsont och hjälpa till att lösa upp slem.
  • Sova med huvudet högt kan kännas bättre.
  • Receptfria läkemedel med paracetamol eller ibuprofen kan lindra feber och bröstsmärtor.
  • Hostmediciner påverkar ofta hostan väldigt lite.
  • Undvik rökning eftersom det förvärrar symtomen och ökar risken för återfall.

På apoteket kan du få råd om produkter som lindrar symtomen, även för barn. Du kan också få sjukvårdsrådgivning via oss.

 

När ska du söka vård?

Kontakta vårdcentralen om:

  • du får nya eller förvärrade symtom
  • du hostar blod
  • du får hög feber eller snabb andning
  • hostan inte gått över efter sex veckor
  • du ofta får långvarig hosta flera gånger per år.
  •  

Gör antibiotika nytta vid akut bronkit?

Antibiotika hjälper inte om du har friska lungor, även om infektionen orsakas av bakterier. Det förkortar inte sjukdomstiden.

 

Finns det nackdelar med antibiotika?

Antibiotika är viktiga mediciner men ska bara tas när de gör tydlig nytta. De dödar även nyttiga bakterier i kroppen och kan ge biverkningar som diarré och utslag. Överanvändning ökar risken för antibiotikaresistens.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

 

Förkylning

Förkylning är en infektion som nästan alltid orsakas av virus. Du kan få symtom som snuva, hosta, ont i halsen, trötthet och ibland feber. Förkylning är vanligt, särskilt hos barn men även hos vuxna. Man kan bli förkyld flera gånger per år. En förkylning går oftast över av sig själv inom en till två veckor, men det kan ta längre tid innan du känner dig helt återställd. Hostan kan ibland sitta i flera veckor.

 

Råd vid förkylning

  • Vila och ta det lugnt, särskilt om du har feber.
  • Sov gärna med huvudet högt med en extra kudde om du har hosta eller nästäppa.
  • Varm eller kall dryck kan lindra halsont. Flytande kost kan också underlätta om det är svårt att äta.
  • Vid hosta kan varm dryck hjälpa och lösa upp slem.
  • Receptfria läkemedel som paracetamol eller ibuprofen kan lindra värk och feber.
  • Avsvällande nässpray kan hjälpa vid nästäppa (högst 10 dagar).
  • Rökning förvärrar symtomen och ökar risken för nya infektioner.

Fråga gärna på apoteket om egenvårdsprodukter, särskilt om det gäller barn. Du kan också få rådgivning av oss. Tvätta händerna, hosta och nys i armvecket och använd pappersnäsdukar för att minska smittspridningen.

 

När ska du kontakta sjukvården?

Besvären går oftast över av sig själva, men kontakta vården om du:

  • får hög feber som håller i sig mer än fyra dagar
  • får förvärrade symtom, till exempel hög feber och känner dig mycket sjuk
  • upplever att du själv, eller någon i din närhet, är svårt sjuk i en infektion.

 

Antibiotika

Antibiotika hjälper inte mot förkylningsvirus. De flesta förkylningar och andra vanliga infektioner läker ut av sig själva.

Antibiotika används bara när det gör tydlig nytta, eftersom det också har nackdelar:

  • det dödar även kroppens nyttiga bakterier
  • det kan ge biverkningar som diarré och hudutslag
  • ju mer antibiotika används, desto större risk att bakterier blir resistenta och svårare att behandla.

Kontakta oss om du behöver rådgivning!

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

 

Halsont och halsfluss

De flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om de orsakas av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen tillsammans med snuva, heshet eller hosta är det oftast ett virus, och då behövs inte antibiotika.

 

Vad är halsfluss?

Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som kan orsakas av både virus och bakterier. Typiska symtom är feber och ont i halsen. Ofta är halsmandlarna svullna och röda och det kan kännas ömt när man känner på utsidan av halsen. Ibland finns en gulaktig beläggning på halsmandlarna. Halsfluss läker oftast ut av sig själv inom en vecka, även om den orsakas av bakterier. Halsfluss ger vanligtvis inte hosta eller andra förkylningssymtom.

 

Vad kan du göra själv?

  • Varm eller kall dryck kan lindra halsont.
  • Receptfria smärtstillande läkemedel, som paracetamol eller ibuprofen kan minska värken när du äter eller dricker.
  • Flytande kost i några dagar kan underlätta när det gör ont att svälja.

På apoteket kan du få råd om vilka produkter som är lämpliga för barn i olika åldrar. Du kan också få sjukvårdsrådgivning via oss.

 

När ska du söka vård?

Kontakta sjukvården om du:

  • blir tydligt sämre eller inte bättre inom fyra dagar
  • får nya svårigheter att gapa eller svälja
  • får svårt att andas, kraftig smärta i halsen eller grötigt tal
  • får knottriga utslag på kroppen.

I sällsynta fall kan bakterier orsaka allvarliga infektioner, såsom svåra hudinfektioner eller blodförgiftning. Då blir den drabbade snabbt mycket sjuk med hög feber och påverkat allmäntillstånd och du bör söka vård direkt.

 

Gör antibiotika nytta vid halsfluss?

Antibiotika kan förkorta sjukdomstiden med 1–2 dagar om halsflussen orsakas av streptokocker. Läkaren avgör om antibiotika behövs och det är viktigt att ta medicinen enligt instruktion. Smittsamheten upphör vanligtvis efter två dagars behandling. Vid lindriga besvär behövs antibiotika oftast inte.

 

Finns det nackdelar med antibiotika?

Antibiotika är viktiga mediciner men ska bara användas när det gör tydlig nytta. De dödar även nyttiga bakterier i kroppen och kan ge biverkningar som diarré och utslag. Överanvändning ökar risken för antibiotikaresistens. Penicillin, som ofta används vid streptokockhalsfluss, påverkar resistensen mindre än andra antibiotika.

Är du osäker eller har funderingar är du alltid välkommen att kontakta oss.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

 

Svinkoppor hos barn

Svinkoppor (impetigo) är en ytlig hudinfektion som ofta drabbar barn i förskoleåldern, men kan förekomma i alla åldrar. Infektionen orsakas av bakterier: stafylokocker och/eller streptokocker. Den vanligaste formen ger rodnade utslag med gulaktiga skorpor. Utslagen sitter ofta i ansiktet, men kan finnas på nästan hela kroppen. I de flesta fall går svinkoppor över av sig själva med egenvård.

 

Vad kan du göra själv?

  • Tvätta utslagen noggrant med tvål och vatten, morgon och kväll, tills skorporna försvinner.
  • Klorhexidinlösning kan användas som komplement; finns receptfritt på apotek.
  • Tvätta händerna ofta och använd gärna engångshanddukar.
  • Klipp barnets naglar och försök att undvika att hen kliar på utslagen.
  • Byt kläder och örngott regelbundet.

Barn i förskoleåldern bör vara hemma tills nya utslag inte uppkommer och såren har torkat. Äldre barn som kan sköta sin hygien noggrant kan gå i skolan.

 

När ska du söka vård?

Kontakta oss om:

  • utslagen inte blivit bättre efter en vecka med egenvård
  • utslagen sprider sig eller barnet mår sämre på något sätt.

Sök omedelbart vård om barnet snabbt blir mycket sjukt, får hög feber eller påverkat allmäntillstånd. Detsamma gäller om någon annan i familjen blir allvarligt sjuk.

 

Gör antibiotika nytta vid svinkoppor?

Om svinkoppor inte läker trots egenvård kan bakteriedödande salva behövas. Vid utbredda svinkoppor eller kraftig försämring kan läkaren ibland ordinera antibiotika i tablett- eller lösningsform. Det är viktigt att följa läkarens instruktioner noggrant.

 

Finns det nackdelar med antibiotika?

Antibiotika är viktiga mediciner men ska bara användas när de gör tydlig nytta. De kan döda nyttiga bakterier i kroppen och ge biverkningar som diarré och utslag. Överanvändning ökar också risken för antibiotikaresistens, vilket gör infektioner svårare att behandla.

Har du frågor eller funderingar finns vi här för att hjälpa dig!

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

Öroninflammation hos barn

Öroninflammation är en infektion i mellanörat som ofta uppstår vid förkylning. Den börjar plötsligt, varar i några dagar och läker oftast av sig själv utan antibiotika. Infektionen orsakas vanligtvis av bakterier, ofta efter att virus från en förkylning har gjort slemhinnorna mer känsliga. Det bildas då tryck och ibland var bakom trumhinnan, vilket ofta gör ont. Barnet kan även ha feber, sämre hörsel, sämre aptit och störd sömn. Ibland spricker trumhinnan och var rinner ut i hörselgången.

 

Vad kan du göra själv?

Du kan lindra barnets symtom hemma:

  • Låt barnet vila med huvudet högt, t.ex. med en extra kudde.
  • Ge receptfria smärtstillande och febernedsättande läkemedel, t.ex. paracetamol eller ibuprofen (för barn över 6 månader). Fråga på apoteket eller oss om rätt dos.

Barnet bör stanna hemma från förskola eller skola tills barnet:

  • varit feberfri i minst ett dygn
  • är piggt och lekfullt
  • inte längre har ont i öronen.

 

När ska du kontakta vård?

Kontakta oss om:

  • besvären blir värre eller barnet inte blir bättre inom tre dygn
  • det börjar rinna vätska ur örat
  • barnet blir sjukare.

Sök omedelbart vård om:

  • barnet är mycket slö eller svårt att få kontakt med
  • har svårt att hålla balansen
  • har svullnad bakom örat eller örat börjar stå ut
  • skriker mycket och verkar ha ont.

 

När behövs antibiotika?

Antibiotika behövs ibland:

  • Barn under 1 år eller över 12 år med säker öroninflammation
  • Dubbelsidig öroninflammation hos barn under 2 år
  • Om trumhinnan har brustit
  • I vissa fall kan läkaren ge antibiotika för upphämtningsutlämning om symtomen inte förbättras inom 1–2 dagar

Om läkaren bedömer att barnet behöver antibiotika är det viktigt att medicinen tas enligt instruktion. Penicillin som används vid öroninflammation påverkar resistensen mindre än andra antibiotika.

 

Finns det nackdelar med antibiotika?

Antibiotika är viktiga mediciner men ska bara användas när de gör tydlig nytta:

  • De dödar även nyttiga bakterier i kroppen
  • Kan ge biverkningar, t.ex. diarré och utslag
  • Överanvändning ökar risken för antibiotikaresistens i samhället

 

Uppföljning

  • Barn under 4 år med dubbelsidig öroninflammation bör följas upp efter tre månader.
  • Äldre barn och vuxna behöver endast kontroll om hörseln fortfarande är nedsatt efter tre månader.
  • Hörseln kan vara nedsatt i några veckor efter öroninflammation, vilket är normalt.

Kontakta oss för rådgivning.

Källa: Folkhälsomyndigheten